Nu flyttar jag till WordPress!

Efter att Blogger har strulat lite väl mycket den senaste tiden gör jag som flera andra och flyttar till WordPress. Gamla inlägg kommer att finnas kvar på den här bloggen, och det går att kommentera dem, men inga nya inlägg kommer att skrivas.

Nya adressen är:

jimpan.wordpress.com

Uppdatera era länkar!

(Jag kommer att köra en testperiod på ett par månader. Om jag märkt att WordPress är bättre än Blogger kommer jag inte byta tillbaka.)

Om produktionsförhållanden

Under diskussionen av inlägget Vad är kapitalism? gjorde Kalle P ett tänkvärt ifrågasättande av Marcus Nilssons definition av kapitalism som den "maktstruktur som uppkommer ur produktionsförhållandena".

Min poäng är att det inte går att beskriva ekonomins/samhällets maktstrukturer som resultat av "produktionsförhållandena" (om man tolkar detta begrepp enligt klassiskt marxistiskt språkbruk). Maktstrukturer byggs upp av en komplex samling processer, som inte kan reduceras till produktionsförhållanden.

Ärligt talat står jag och vacklar mellan uppfattningen att kapitalismen som begrepp bör överges och den motsatta uppfattningen att det är oundgängligt för analysen av maktstrukturer. Jag var nyfiken på vad som egentligen menas med produktionsförhållanden, så jag började med att kolla upp vad som stod i Nationalencyklopedin.

produktionsförhållanden, i historiematerialismen de olika positioner (t.ex. ägande, övervakande och arbetande) som samhällsmedlemmarna intar i förhållade till den materiella produktionen. Produktionsförhållandena är grundläggande för klassförhållandena.

Sedan tänkte jag att det är lika bra att gå till källan, dvs. Karl Marx. Eftersom jag inte är marxist, och inte så påläst på Marx (eller ekonomisk teori), så får mer pålästa personer ursäkta mig om jag i det följande konstaterar självklarheter. Och om mina tolkningar rymmer felaktigheter vill jag gärna bli uppmärksammad på det. Här följer ett citat ur inledningen till skriften Till kritiken av den politiska ekonomin (Karl Marx, 1859). Fetmarkeringarna är gjorda av mig.

I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. På ett visst stadium av sin utveckling råkar samhällets materiella produktivkrafter i motsättning till de rådande produktionsförhållandena, eller, vad som bara är ett juridiskt uttryck för detta, med de egendomsförhållanden, inom vilka dessa produktivkrafter hittills rört sig. Från att ha varit utvecklingsformer för produktivkrafterna förvandlas dessa förhållanden till fjättrar för desamma. Då inträder en period av social revolution. Med förändrandet av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. Då man betraktar sådana omvälvningar måste man ständigt skilja mellan den materiella omvälvningen i de ekonomiska produktionsbetingelserna, vilken kan naturvetenskapligt exakt konstateras, och de juridiska, politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka människorna blir medvetna om denna konflikt och utkämpar den. Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande. Man måste tvärtom förklara detta medvetande ur det materiella livets motsägelser, ur den konflikt som råder mellan de samhälleliga produktivkrafterna och produktionsförhållandena. En samhällsformation går aldrig under, innan alla produktivkrafter utvecklats för vilka den har tillräckligt spelrum, och nya, högre produktionsförhållanden uppträder aldrig, förrän deras materiella existensbetingelser mognat i det gamla samhällets eget sköte. Därför ställer sig mänskligheten alltid blott sådana uppgifter, som den kan lösa, ty närmare betraktat skall det ständigt visa sig, att själva uppgiften endast uppkommer, där de materiella betingelserna för dess lösande redan är förhanden eller åtminstone befinner sig i processen av sitt vardande. I stora drag kan asiatiskt, antikt, feodalt och modernt borgerligt produktionssätt betecknas som progressiva epoker av den ekonomiska samhällsformationen.

Här vill jag lyfta fram några poänger (som Marx, inte nödvändigtvis jag, gör):

• "Samhälleliga medvetanden", dvs. ideologier, världsbilder eller diskurser, är mer eller mindre hårt determinerade av produktionsförhållanden. (En någorlunda renlärig marxist kan inte gärna hävda t.ex. att globalisering är något slags påhitt, en bluff fabricerad av någon nyliberal konspiration.)
  
• Produktionsförhållanden är ekonomiska förhållanden, dvs. detsamma som, juridiskt uttryckt, egendomsförhållanden. (Det gör att för en marxistiskt präglad socialist måste ägandet rimligen vara av ett avgörande intresse, vilket det också är för nyliberaler som Nozick.)
  
• De ekonomiska förhållandena i ett samhälle vid en given historisk tidpunkt motsvarar produktivkrafter, dvs. den materiella och tekniska utvecklingen, men ligger också i konflikt med dessa. (Detta är intressant inte minst med tanke på debatten kring fildelning, upphovsrätt, patent, o.dyl.)

Innan jag går vidare vill jag återigen öppna för diskussion med er besökare. Är fokuseringen på produktionsförhållanden relevant för analysen och kritiken av maktförhållanden? Är det relevant att tala om klassförhållanden i vår tid? Vad/vem är en kapitalist? Vad/vem är en arbetare? Har informationsteknologin någon betydelse för det politiska landskapet? Vad är globalisering? Är talet om globalisering en nyliberal bluff?

Intressant?

Andra bloggar om: Marx, produktionsförhållanden, ägande, historiematerialism, makt, klass, informationsteknologi, fildelning, globalisering

Tillägg fredag, 12 januari, 2007:

Den här diskussionen fortsätter på min nya blogg. Se Kapitalismens vara (eller icke-vara).

En självkritisk hållning

Är hemma från jobbet med förkylning och lite feber, och fördriver tiden med lite läsning. Mest blir det skönlitteratur, men jag har skummat lite annat. Från Bertil Ohlin-institutet hämtade jag ned texten Liberalism som jämlikhet - ett perspektiv från vänster, av Ulf Öfverberg (på pdf). Verkar intressant. Fastnade tidigt för ett citat av Karl Popper, ur Historicismens elände (1957):

Vi har alla en ovetenskaplig svaghet för att alltid ha rätt och denna svaghet tycks vara särskilt vanlig bland politiker, såväl professionella som amatörer. Men enda sättet att tillämpa något som liknar vetenskaplig metod inom politiken är att utgå från antagandet att det inte finns någon politisk åtgärd som inte har några nackdelar, inte har några oönskade konsekvenser. Att hålla utkik efter dessa misstag, att finna dem, att bringa dem i öppen dag, att analysera dem, det är vad en vetenskapligt sinnad politiker lika väl som en politiskt sinnad vetenskapsman måste göra. Vetenskaplig metod inom politiken innebär att den stora konsten att övertyga oss själva om att vi inte har begått några misstag, att ignorera dem, att dölja dem och att ge andra skulden för dem, ersätts med den större konsten att erkänna ansvaret för dem, att försöka dra lärdom av dem och att tillämpa denna kunskap så att vi kan undvika dem i framtiden.

Liberalism, i ordets bästa bemärkelse. Behöver jag tillägga att skriften är en vänsterliberal kritik av den högervridning inom Folkpartiet som pågått sedan mitten av 1990-talet?

***

Genom postlådan damp senaste numret av Minaret ned. Om det har bloggen Café Exposé skrivit, så jag behöver kanske inte tillägga något mer än att det verkar intressant. Stötte på tidskriften för några år sedan när jag pluggade, men har bara läst några artiklar.

Intressant?

Andra bloggar om: Karl Popper, Folkpartiet, liberalism, Minaret, islam